Historik

Lidingö har varit en boplats ända sedan 600- talets vikingatid vilket man fortfarande kan se tydliga spår från i exempelvis runor. Man har även hittat gravfält som daterats så långt tillbaka som järnåldern. Lidingös historia kan därför lätt delas in i tydliga tidsepoker från vikingatid och framåt. Lidingö var ett tydligt bondesamhälle med ett flertal mindre gårdar från 1200-1300.

Bo Johansson (Grip) förvärvade dessa mindre gårdar under 1376-1381 och hans markområde omfattade den största delen av Lidingö. Det dröjer tills 1400- talet innan Lidingö tas över av någon annan och nu är det Gustav Axelsson Banér på Djursholms slott som tar över. Lidingö ingick som en del av Djursholms gods under en lång tid, men 1774 skildes ön från Djursholm och ätten Banér då de 25 gårdarna på Lidingö såldes till förmögna stockholmare.

Under 1800- talets början fick Lidingö sin första bro till fastlandet och nu kom ön att börja utvecklas från jordbruksbygd till en modern villastad. Det var även under 1800- talets mitt som Lidingö började locka till sig sommargäster och än idag kan man finna ett flertal av dessa sommarvillor på Lidingö.

Den prägel som Lidingö har idag fick man i början av 1900- talet då villastäderna och försäljarna lockade köpare med ”friskt liv, friluftsliv och kontakt med naturen”. Detta är något som hänger kvar än idag och Lidingö kommer inte förlora denna prägel i första taget.

Det Lidingö som vi ser och upplever idag växte fram genom tillkomsten av bron mellan Ropsten och Torsvik. Denna bro uppfördes 1925 så det är snart 100 år sedan det moderna Lidingö kan sägas ha tagit form. Under åren efter kriget så började flerbostadsområden att byggas på Lidingö vilket ledde till att befolkningen på Lidingö ökade. Kommunikationen blev således även den bättre så det blev fler och fler som valde att bosätta sig på Lidingö och som sagt så kom Ropsten att bli en slutstation för tunnelbanan.